long haired child
jag blir nästan lite arg över att jag inte hittat dessa underbara människor tidigare.
jag får rysningar och kan bara inte sluta lyssna. det är kärlek, mina vänner.
om du har den skärpan kanske du inte är så full ändå
för snart ett år sedan spontantog jag och min syster flyget till stockholm.
jag hade nämligen vunnit eller fått jag vet inte, men hur som: ett par biljetter till inspelningen av boston tea party med gudarna filip och fredrik. vi drack kaffe på wayne's coffee och gled runt i stora staden tills det var dags för oss att leta oss till frihamnen. det var inte lätt. två norrlandsstintor i storstan utan någon som helst aning om var frihamnen ens ligger. vi gick och gick. vi hittade tv4-huset. men det var ju inte dit vi skulle. så vi gick mer. och till slut stötte vi på alex schulman och vi kände att vi hittat rätt. vi slog oss ned på en stenhård trapp och väntade till showens huvudpersoner kom, och hälsade. sprattliga som vanligt. sen började den åh så långa inspelningen. men vi skrattade. och vi fick ont i rumpan av de hårda stolarna. sen tog vi bussen hem på kvällen. det var ganska spontant. ganska rätt så jätte roligt. det var programmet då de var fulla på jobbet. jag såg nyss klippet och fick värsta flashbacks. därav detta konstigt konstiga inlägg.
bombing for peace is like fucking for virginity
blir bara less.
krigen i irak, afghanistan, iran? ingen vet. alla dagar ser likadana ut. inte amerikaner. typ religionens fel. fel religion är det också. inte kristna. inte vita. typ idioter. skyldiga också. döda. orka bry sig. helt rätt.
blir less. som sagt. varför måste alla vara så korkade? varför kan ingen tänka längre? måste de tjäna pengar också, på att vara sådana ofattbart obelästa idioter?
blir less på att ingen kan tänka längre än vad de tror de behöver.
typ 11 september. en dag. helt sjukt ofattbart. alla sörjer och mår dåligt och måste förändra typ hela världen. alla var ju oskyldiga. helt fel.
krigen i irak, afghanistan, iran? ingen vet. alla dagar ser likadana ut. inte amerikaner. typ religionens fel. fel religion är det också. inte kristna. inte vita. typ idioter. skyldiga också. döda. orka bry sig. helt rätt.
blir less. som sagt. varför måste alla vara så korkade? varför kan ingen tänka längre? måste de tjäna pengar också, på att vara sådana ofattbart obelästa idioter?
ett simpelt försök till förklaring
vi kände inte varandra. vi älskade inte varandra, för det kunde vi inte.
han pratade vilt om sin 'rock n roll-lifestyle', kokain och känslan om att vakna upp bredvid någon man inte älskar, men som säger att de älskar en ändå. jag pratade om mardrömmen att inte bli som jag vill, om döda husdjur och svek från bästa vänner.
vi drack öl direkt ur flaskan.
han log snett. han pratade oftast jätte högt, och smörade med låttexter skrivna av andra. han rökte marlboro och hade hatt. skröt för andra hur många han knullat, men hade egentligen bara haft en flickvän, en kärlek och ett brustet hjärta.
han hade köpt en hora åt sin lillebror, för att ta hans oskuld då han fyllde 14. han älskade sin bror mer än något och någon annan. han kunde bara inte säga det till honom. han jobbade som frisör, och klagade på sin blonda utväxt i sitt kolsvarta hår.
hans värsta mardröm var att bli lämnad ensam.
han hade aldrig träffat någon som förstod hur han tänkte, att det var läskigt att jag faktiskt fattade. han fattade endast sig själv när han var hög. allt suddigt blev klart, var det han sa. jag sa att jag aldrig varit kär. han skrattade och sa att jag borde vara glad för det. han hade bara hamnat i ett bråk i sitt liv. det var därför hans käke knakade. den gick av då.
han shottade jäger, lyssnade på the kooks och sa att han skulle kunna dö på riktigt för peter doherty.
han skrev dikter också. han skrev en till mig. en dikt om fel kärlek och sprit.
han gillade tjejer som gillade sina vänner, fish n chips, apelsinjuice och resor till havet. dessutom brände han sig med en cigarett för att få ett likdant ärr som mig. han sa att han aldrig skulle glömma.
jag blev inte kär. jag saknar han inte särskilt mycket. jag är bara glad över hur fint och enkelt allt var just då. stunderna där, var några av de finaste stunderna någonsin. och jag ångrar inte någonting en enda sekund. om allt alltid kunde vara så enkelt som det var just då, hade allt varit så obeskrivligt underbart.
röker samma marlboro
mina drömmars pojke har så smala ben att vinden nästan blåser ikull honom. han har en fin frisyr som han är jätte noga med att klippa var sjätte vecka. inte för att håret är för långt, utan mest bara för principen.
han ska dra åt skosnörena på sina kängor sådär fint. han ska passa i hatt, kanske ha några fräknar och färga sitt hår för alla de olika årstiderna: så att allt passar så bra ihop som det bara kan.
han ska ha sina omuskulösa, men inte för smala, armar tatuerade med låttexter om kedjebrev, filmstjärnor och drömmar. dessutom ska han kunna vissla, mest bara för att jag aldrig kunnat men alltid velat.
och just det. hans jeans ska vara slitna. inte för mycket, bara så där fränt som att han ramlat av cykeln och skrapat knät och ändå inte brytt sig om att laga byxorna. eller köpa nya. så ska han vara. några tips på kvalificerade?
give me the sun and the road and my bike to ride
soldat så ung och så lojal och vi sa vi blir aldrig som dom från stan som dom från stan vi blir aldrig som dom från stan.
nyaste finaste favoriter
cigarettes and chocolate milk
jag läste recension på sista lost-avsnittet någonsin.
jag har aldrig sett lost.
inte ens ett enda avsnitt.
bara låtsats vara intresserad när någon pratat om skiten.
recensionen blev mitt fall.
tankade hem första,andra,tredje säsongen.
kan inte sluta.
tänk om det skulle hända?
jag är bara så fascinerad.
nästan kär i tanken.
tanken av att skriva manuset också.
tänk att få komma på alla personligheter.
leka lite med bakgrunder, egenskaper, utseende, hat och kärlek.
kalla mig knasig, om ni så vill.
men det riktigt sprätter i fingrarna just nu.
i hela kroppen faktiskt.
riktiga män är britter med gitarrer
om ett år, mina vänner. då smäller det.
igårkväll kom det upp bilder på min facebook-sida, upplagda av någon random Charlotte Jones. albumet hette Living the dream. bilderna jag såg var på min facebook-vän Danny McKnight. Danny Mcknight träffade jag några gånger när jag, såklart, var i spanien. han jobbade på Linekers, älskade att ta av sig sina kläder inför folk och påpeka att mitt namn betydde fitta på brittisk slang. han tyckte det var oerhört roligt att sugarcake var sockerkaka (läs mer:suck-ah-cock-ah) på svenska.
för er som inte hört det än, så kommer jag flytta med min underbara vän sofia.
hur som helst så var han på en båt på bilderna. en båt som går vid namnet partyboat benal. han drack en sex on the beach med sugrör, hade på sig sina lite för stora för att vara snygga solglasögon, och såklart nästan inga kläder.
han dansade och trängdes med 20-talet partysugna likasinnade. alla hade breda leenden på sina läppar, korta tröjor och en drink i handen. solen lyste sådär mysigt som den gör en sen kväll när man är utomlands. jag kunde nästan höra någon rihanna-dänga, bara genom att kolla på bilderna.
jag blev så glad, och fick så fruktansvärt ont i magen.
på ett bra sätt. jag blev alldeles nervös, pirrig och lycklig inombords.
det slog mig nämligen, att jag kommer vara danny eller någon av alla de andra, om ungefär ett år.
jag kommer döpa fotoalbum på facebook till living the dream, skriva mysiga statusuppdateringar som att grillen på balkongen är redo, rosévinet är öppnat och att gästerna är på väg.
jag kommer leva drömmen.
för er som inte hört det än, så kommer jag flytta med min underbara vän sofia.
vi ska flytta till spanien 13 juni 2011. vi ska vara galna och följa våra drömmar, göra saker vi aldrig kommer glömma och träffa människor vi alltid kommer älska. jag längtar så oerhört.
du har tränat bort din dumma dialekt.
idag har varit en sån där bra dag.
en sån där dag då man får för sig att allt faktiskt är möjligt och kul och lättsamt.
jag har städat som en dåre. vikit kläder, hängt upp tvätt, skurat handfat, plockat ur diskmaskinen, fyllt i diskmaskinen, krattat gräsmattan, matat djuren, skurat golv, tvättat fönster. och allt med ett leende på läpparna.
mamma frågade hur hög min feber var, då hon kom hem.
jag undrade samma sak.
men ingen feber här inte.
bara ett sjukt glatt, djävla toppenhumör.
och det fina är att jag inte ens vet varför.
fel del av gården.
jag har hittat en person som jag vill bli som. en sån där person som lyckats med alla saker som jag vill lyckas med. hon är en sådan där person som jag inte alls trodde att hon var, och jag blir lika fascinerad varje gång jag inser att helt normala människor kan göra sitt liv så bra, om man bara vill och orkar och vågar.
hon har fina klänningar på vardagar, den finaste pojken på jorden vid sin sida, snörningsskor och levande blommor i fönstret. dessutom läser hon böcker av ryska författare som är flera hundra år, och hon gillar tavlor som ingen annan förstår.
hon är inte superhjälte i någon flashig serie på tv, hon är på riktigt. jag vet att hon finns på riktigt. jag har av någon tråkig anledning bara missat henne. jag vet inte hur jag kunnat göra det. och nu är jag nästan förälskad. inte förälskad som i kär, bara förälskad som i att jag förstår vad andra personer ser i henne.
hon har fina klänningar på vardagar, den finaste pojken på jorden vid sin sida, snörningsskor och levande blommor i fönstret. dessutom läser hon böcker av ryska författare som är flera hundra år, och hon gillar tavlor som ingen annan förstår.
hon är inte superhjälte i någon flashig serie på tv, hon är på riktigt. jag vet att hon finns på riktigt. jag har av någon tråkig anledning bara missat henne. jag vet inte hur jag kunnat göra det. och nu är jag nästan förälskad. inte förälskad som i kär, bara förälskad som i att jag förstår vad andra personer ser i henne.
alldeles för lite tid.
-fara som au pair till england, till någon ranch med hästar och inga gatlyktor och en liten unge som har fräknar och rött hår och heter harry. mama& papa ska vara snälla, jag ha eget rum med massa ljus och fina bilder på de finaste på väggarna och sen ska jag baka lussekatter till jul. utan russin.
-till new york för att gå på klubbar där bara sånna som blivit less på radioskval och svenskar, hänger. där folk bara är, där ingen frågar frågor som egentligen inte är intressanta, och där alla är så fina i lackskor och lockigt hår och rött läppstift.
-träffa min egna vind eller båt, dricka rosévin på grönt gräs i paris tillsammans med folk som anser sig vara bra, men inte för bra. -dansa tillsammans med änglar ända till morgonen någon midsommarafton där inga förutom de allra bästa är, lyssna på gamla goda bright eyes och skratta tills magknip.
- ha en egen fin lägenhet som bara skriker fanny om den. massa ljus, återigen. fina färger men mest svart och ljust och vitt och så. skivor överallt, sen så ska det vara så där lite gulligt stökigt. dessutom ska det finnas te i alla de möjliga smaker & jag ska bjuda över mina vänner med fina frisyrer, hjärtan av guld och bra musiksmak på middag, bara för att jag kan. helst skulle den vara i någon fin stad som barcelona, london eller barcelona.
det är väl lite av det jag vill. jag märker att jag mesat ned mig sedan svartlila hår, hardcorekonserter och drömmar om en pojke lik manson. egentligen har jag inte det. jag har bara börjat värdera saker annorlunda.
tror jag.
-till new york för att gå på klubbar där bara sånna som blivit less på radioskval och svenskar, hänger. där folk bara är, där ingen frågar frågor som egentligen inte är intressanta, och där alla är så fina i lackskor och lockigt hår och rött läppstift.
-träffa min egna vind eller båt, dricka rosévin på grönt gräs i paris tillsammans med folk som anser sig vara bra, men inte för bra. -dansa tillsammans med änglar ända till morgonen någon midsommarafton där inga förutom de allra bästa är, lyssna på gamla goda bright eyes och skratta tills magknip.
- ha en egen fin lägenhet som bara skriker fanny om den. massa ljus, återigen. fina färger men mest svart och ljust och vitt och så. skivor överallt, sen så ska det vara så där lite gulligt stökigt. dessutom ska det finnas te i alla de möjliga smaker & jag ska bjuda över mina vänner med fina frisyrer, hjärtan av guld och bra musiksmak på middag, bara för att jag kan. helst skulle den vara i någon fin stad som barcelona, london eller barcelona.
det är väl lite av det jag vill. jag märker att jag mesat ned mig sedan svartlila hår, hardcorekonserter och drömmar om en pojke lik manson. egentligen har jag inte det. jag har bara börjat värdera saker annorlunda.
tror jag.
om älgen är blå, är ölen kall.
igår tog jag hand om halva byns jackor. det var en massa folk på dans. det var allt ifrån de där supersnygga som gick i nian när man gick i sexan och ville gå i nian och vara snygg, till det där folket som man aldrig trodde skulle kunna bli något, men som nu hade de finaste jackorna och de finaste skorna och som log sådär snällt. det fanns också folk som haft det alldeles för kul före, och det fanns dom som hade behövt ett antal vinflaskor extra.
det blev inte så många slagsmål. ordningsvakterna berättade för mig att det var för att det var en sån mysig stämning i vår lilla by, att ingen ville slåss eller bråka eller ens gräla.
jag tjänade trehundratjugofem och femtio och jag skrattade ibland så jag grät. det är bara i min lilla mysiga by folk går på dans i skoterjackor och skoterbyxor och skoterkängor.
i ett hörn stod en pajk med träningsoverall och en norrlands. en full och lycklig och rultig och glad kvinna i sina bästa år gick fram och frågade om pajken med träningsoverallen hade en tändare. ' ja ä int en smoker' svarade han.
ibland tycker jag om norrland. ibland tycker jag om den lilla mysiga byn.
men det är som sagt bara ibland.
det blev inte så många slagsmål. ordningsvakterna berättade för mig att det var för att det var en sån mysig stämning i vår lilla by, att ingen ville slåss eller bråka eller ens gräla.
jag tjänade trehundratjugofem och femtio och jag skrattade ibland så jag grät. det är bara i min lilla mysiga by folk går på dans i skoterjackor och skoterbyxor och skoterkängor.
i ett hörn stod en pajk med träningsoverall och en norrlands. en full och lycklig och rultig och glad kvinna i sina bästa år gick fram och frågade om pajken med träningsoverallen hade en tändare. ' ja ä int en smoker' svarade han.
ibland tycker jag om norrland. ibland tycker jag om den lilla mysiga byn.
men det är som sagt bara ibland.
finska bögar och norrländska spritknyckare.
trästocksfestivalen år tvåtusensex. jag och bästa barndomsvännen linda for. vi hade våra the breeze the breath-tröjor på oss. vi kollade ner på alla fejkade emos som sprang runt och spydde bakom tält och skrek och var packade. tårar ritade under ögonen och såklart en likadan tröja som precis den vi hade på oss. vi visste att ingen ens egentligen hade hört deras låtar på riktigt. vi satte oss ned och brände oss på en brännässla och drack kolsyrelös cola. då plötsligt kom det gåendes ett gäng, som nyss också bränt sig på en brännässla och som sa att de tyckte vi såg helt ok ut. vi gillade varandra på en gång.
jag skrev ned min msn på en oh så grym metallica-bruds hand, med hennes eyeliner. jag satt och tänkte i bilen hela vägen hem, att jag hoppades att hon inte glömde bort att hon hade min msn skrivet på hennes hand med en eyeliner, och duschade utan att skriva ned det eller gick ut, utan vantar när det regnade.
hon glömde inte bort att jag skrivit min msn på hennes hand med en eyeliner.
och efter trästocksfestivalen tvåtusensex har jag och min sarah gjort massor. vi har letat förgäves efter pojkar utan magar, vi har hittat på helt nya djurarter. jag har lärt henne skiva gurka och hon har lärt mig att dricka jack daniel's i armkrok. vi har magpumpat små pojkar och skrattat åt oriktiga mord.
det jag främst ville säga med det här är att jag är så glad att jag och bästa barndomsvännen linda tog oss iväg till skellefteå den där sommardagen tvåtusensex, och att jag saknar sarah något så oerhört.
hon glömde inte bort att jag skrivit min msn på hennes hand med en eyeliner.
och efter trästocksfestivalen tvåtusensex har jag och min sarah gjort massor. vi har letat förgäves efter pojkar utan magar, vi har hittat på helt nya djurarter. jag har lärt henne skiva gurka och hon har lärt mig att dricka jack daniel's i armkrok. vi har magpumpat små pojkar och skrattat åt oriktiga mord.
det jag främst ville säga med det här är att jag är så glad att jag och bästa barndomsvännen linda tog oss iväg till skellefteå den där sommardagen tvåtusensex, och att jag saknar sarah något så oerhört.
har du inte hört?
har ni någon sådan där person som sätter allt som ni tänker, på papper? någon som får det att låta så sjukt enkelt att vara klockren? om inte så kan ni ju alltid spana in min. älskade lasse. han får allt att låta så brutalt, så kasst och hopplöst, så underbart och oh så vackert på en och samma gång.
för några månader sedan så bestämde jag mig för att försöka berätta det för honom. så jag drog iväg ett mail. ett mail där jag skrev om allt ifrån umeås tråkiga björkar till mina drömmar och hans sockervaddsljuvliga röst. det gick inte en dag. och jag fick svar. vi mailade. till han glömde bort mig, eller blev upptagen, eller känd. jag har sparat varje mening han skickat. han avslutade alltid med puss,lasse. eller allt gott,fred och massa kramar.
"För övrigt vill jag bara säga att det finns en låt på min nya skiva "Pool" om du nu har den... som heter "F".
Inte många vet om det men: F står för Fanny...
Så nu vet du det.
Kram, Lasse"
för några månader sedan så bestämde jag mig för att försöka berätta det för honom. så jag drog iväg ett mail. ett mail där jag skrev om allt ifrån umeås tråkiga björkar till mina drömmar och hans sockervaddsljuvliga röst. det gick inte en dag. och jag fick svar. vi mailade. till han glömde bort mig, eller blev upptagen, eller känd. jag har sparat varje mening han skickat. han avslutade alltid med puss,lasse. eller allt gott,fred och massa kramar.
"För övrigt vill jag bara säga att det finns en låt på min nya skiva "Pool" om du nu har den... som heter "F".
Inte många vet om det men: F står för Fanny...
Så nu vet du det.
Kram, Lasse"
vi träffades på fest med folk som bara pratade om sig själva. du var hård och vass på ytan men någonting i ögonvrån högg tag och vi bytte rum och musik och med kläderna på under täcket drack vi dålig sprit och all din yta rann av och du var så djävla vacker då, och allting som vi sa, kändes som ingen annan sagt före oss, och så lätt som allt kändes då känns det sällan nu.
- F, Lasse Lindh
F är min favorit.
- F, Lasse Lindh
F är min favorit.
