we gonna party like it's the end of the world
pinky promise:s, gyllene leenden och oj så vita tänder. "han ser ut som en snygg, ung, någon från beatles", kommenterade salome. han brukade komma skrikandes, springandes (snyggt, såklart) mot oss: fanny! sofia! fanny! sofia! liquid! pinky promise! bara synd att hans bar är den sämsta någonsin. han verkar vara kameraskygg också. han finns inte med på en enda bild på internet. typ värre än mig själv. men vet ni vad? ikväll fann jag honom. han som ger alla gurls, kanske även en hel del pojkar/ män för den delen också, som någonsin sett honom, våta drömmar. han som ingen vet vad han heter, men som man inte behöver veta. han går vid namnet snyggingen. låt mig presentera perfektion, klädd i änglafärgen vit:
...eller hur?
RAGE
just nu känner jag mig hatisk. inte direkt rolig att ha och göra med. hata är ett oerhört starkt ord. men efter flera, flera timmars läsande om Van Rompuy, kommissionen, generalsekretariat, talmän, ambassadörer och toppmöten vill jag inte mycket annat än att bara explodera. hjälper ju inte direkt att jag har prov på skiten om alldeles för få timmar. gud, ge mig kraft.
dessutom är o'boyen slut.
river en vacker dröm
tänk vad lätt allt är på sommaren, eller bara inte här. typ någon annanstans. utan måsten.
en sak är säker. jag måste, måste, måste ta mig från den här staden.
jag flyr landet
ser valvakan.
mår riktigt dåligt.
7,2 procent till SD.
det här är inte rätt.
genier
fortsatt fake
jag kan också låtsas att dessa grabbar inte spelas på högsta volym
typ varje gång jag har en dålig dag. eller en hemskt bra en.
jag kan låtsas att de också inte är mina favoriter som jag alltid haft.
att jag inte har varenda platta, varenda singel och till med en som är signerad.
att dagen i stockholm i mars för några år sen inte var den bästa i mitt liv-
men då ljuger jag ju
i just wanna scream
gud vad jag vill skrika- skrika till min röst är borta, till allt känns mycket bättre och enklare och mer rätt.
jag vill ta bilen och köra och köra utan att komma någonstans. det går ju inte. jag vill fara iväg och bara låtsas att allt är fint. jag är bäst på att låtsas. det är det enda jag är riktigt, riktigt bra på
- jag kan låtsas att jag tycker om henne, le så där trevligt och kramas så där kärt.
jag kan låtsas att jag är ung och det är min tid och att allt kommer lösas.
jag kan låtsas att jag klarar allt.
jag kan låtsas att jag inte saknar han, att jag inte saknar något som har med han att göra.
jag kan låtsas att jag inte bryr mig. gud vad enkelt allt skulle bli.
eller låtsas vara.
brev från kolonien
nu när jag ska sova kom jag på en förskräcklig liten sak.
jag har tatuerat fel arm. jag sover alltid på min vänstra sida.
just nu är min vänstra sida bara ond,ond,ond. det går inte.
nu ska jag tjura resten av natten. kanske sova ett tag.
godnatt
något nytt
det här sysslade jag, frida och min tatuerare med idag. jag är nöjd.
om ni bara visste
vem suddade ut tavlan?
oj vad mycket det händer just nu-
folk ändrar sina bostadsorter på facebook, träden är gula och rostig typ kärlek orostar.
min första skoldag för sista gången är bortgjord, läxa har börjat och det känns helt okej.
belgien i december, stockholm en månad före. champagnedrinkar, fina höstskor och fina middagar.
spanien är borta för den här gången. kommer sakna värme, folk och paraplydrinkar utan paraplyn.
tequila-shottar, snållänningar och karaokebarer. tatuerade snyggingar och galna bartenders.
det var en underbar resa, med en underbar vän. plus en massa andra underbara nyfunna.
ibland önskar man att tiden ska gå fort, för att sedan sakna det ännu mer än man trodde var typ möjligt.
